En dikt om vänskap och hur fel det kan bli om man inte litar på folk och är ärlig om hur man känner.

Ärlig vänskap

En sten i hjärtat, en klump i magen och en sprängande huvudvärk.
Det ska vara lätt att leva, men det är det inte.
Vem försöker man lura om man tror på sånt.
Vem kan ens tro att livet är lätt, att kärlek, vänskap och familj är lätta saker.
Man måste gå den svåra vägen för att uppleva livets berg och dalar.
Man måste finna sig själv innan man kan glädja andra.
Man måste vara ärlig och tro på att folk är det tillbaka för att kunna lita på någon.
Struntar du i dig själv och låter andras vilja gå före finner du aldrig lyckan.
Gör inte det du inte vill, fortsätt inte om det inte känns bra.
Man måste våga lita på att andra kan ta ett nej eller jag vill inte göra så.
Man måste våga lita på att någon förstår och respekterar om du inte vill prata varje dag.
Man behöver inte höras varje dag, man kan tycka lika mycket om någon ändå.
Men litar man inte på andra, hur ska andra kunna lita på en själv då.
Ärlighet och rakhet är något av de viktigaste i en vänskap.
En vänskap kan med rätt delar gå över i en stark kärlek,
men en kärlek utan vänskap är ingen kärlek alls.


Skriven av: Annette Arnesson 1/7 2010