En blogg där jag lägger ut några av mina dikter.

Är du ensam och tror inte att du kommer att klara det. Se på mig. Jag är ett levande bevis. Min dikt 990921

Mina dikter

Jag skriver mycket dikter, men det behöver inte betyda att det är mig som dikten handlar om.
Jag skriver dikter även av insperation. Kan ha sett en film och sätter mig in i någons situation, eller en vän som berättat något. Så bli inte oroliga för att dikterna kan vara hemska.
Jag vill bara dela med mig av hur jag kan sätta mig in i situationer och mitt tänk. Delvis i förhoppning att det kanske kan hjälpa någon som läser dikten.

fredag 15 januari 2010

En dikt jag nyss skrivit.

Kärlek av denna värld

Hur kan en kärlek vara så vacker, som en soluppgång på morgonen.
Hur kan sorgen vara så ensam, som en fågel utan vingar.
Dig som jag älskar så mycket, hur kan du inte förstå.
Min kärlek till dig är så stor, ren och skär. Men ändå den mest
komplicerade i denna värld.
Den är äkta och sann, men inte tillåten.
Jag får inte känna som jag gör, jag får inte låta mig själv, förgöras av denna längtan.
Du känner inte lika som jag gör.
Du har inte en aning om hur mycket smärta du orsakar mig.
Men inte ens detta kan jag hålla emot dig.
För du är så vacker, och ingen kan känna någon agg mot dig.
Din djupa röst mitt i natten är det som håller mig vaken.
Din varma kropp är oemotståndlig, och jag vill hålla dig nära och aldrig släppa taget.
Hör mitt rop, och besvara min kärlek, för jag vet inte hur länge
mitt hjärta orkar med detta.
Kärlek är både den enklaste känsla att känna, men också den svåraste.
Hör mina ord och låt mig få din kärlek, såsom jag ger dig min kärlek.
Lyssna till mina böner, och besvara dom nu, för man vet inte hur långt livet är.
Du vackra varelse, ej av denna värld, se mig som jag är, en enkel flicka med ett stort hjärta, som dunkar bara för dig.
Låt mig känna vad du har att ge, ty din kärlek är den vackraste av dem alla.
Jag älskar dig, åh du underbara människa.

Översatt till engelska.

This is a poem I wrote just now.

Love of this world

How can a love be as beautiful as a sunrise in the morning.
How can grief be so lonely, like a bird without wings.
You whom I love so much, how can you not understand.
My love for you is so great, pure and simple. Yet the most
complicated in this world.
It is genuine and true, but is not allowed.
I may not feel as I do, I cannot help myself, destroyed by this desire.
You do not feel like I am doing.
You have no idea how much pain you caused me.
But not even this, I can hold against you.
For you are so beautiful, and no one can feel no grudge against you.
Your deep voice in the middle of the night is what keeps me awake.
Your warm body is irresistible, and I want to hold you close and never let go.
Hear my cry, and answer my love, because I do not know how long
my heart cope with this.
Love is both the simplest sense of feeling, but also the hardest.
Hear my words and let me get your love, as I give you my love.
Listen to my prayers, and answer them now, because you do not know how long life is.
You beautiful creature, not of this world, see me as I am, a simple girl with a big heart that pounds only for you.
Let me feel what you have to give, because your love is the most beautiful of them all.
I love you, oh you wonderful man.


Skriven den 14/1 2010 av: Annette Arnesson

torsdag 7 januari 2010

Nytt år

Hej! Nu har ett nytt år börjat igen...undra vad detta år för med sig för överraskningar. Vi fick en vit jul iallafall, och början av detta år har minsann varit väldigt kallt. Hade 32.2 minus igår natt. Och undrer dagen igår så var det ca 27 minus. Mysigt att krypa upp vid en tänd brasa och kura.
Jag tror att detta året blir ett bra år, det känns så nu iallafall. Har funnit en väldigt bra vän som verkligen betyder mycket för mig. Har varit vänner några år nu, men inte lika nära bara. Men nåt förde oss närmare. Du vet säkert vem du är om du läser detta.

Min lilla sötnos Makaron får bara gå ut i koppel om dagarna nu när det är så här kallt, han försvann ju några dagar före jul, när det oxå var en sånn här köldknäpp. Och man är ju så rädd om sina små missar.

Slutar jobbet nu så jag ska hem och sova. Godnatt.

VinterDikt

JAG ÄR INNE

Mörkret sänker sig och kylan kommer närmare. Det blir kallare och kallare, ljuset från ett stearinljus hjälper inte mycket. Veden är snart slut och hoppet håller på att försvinna. Jag lägger in de sista vedträden och tänder. Fast jag vet att snart är det inte mycket varmare här inne än där ute. Jag är ändå glad att jag är inne.

Skriven 6/1 2010 av: Annette Arnesson

fredag 1 januari 2010

GOTT NYTT ÅR!!!!!





Gott Nytt År till er alla läsare!!!
Hoppas det nya året blir ett bra år!

Kramar//Nettan