En blogg där jag lägger ut några av mina dikter.

Är du ensam och tror inte att du kommer att klara det. Se på mig. Jag är ett levande bevis. Min dikt 990921

Mina dikter

Jag skriver mycket dikter, men det behöver inte betyda att det är mig som dikten handlar om.
Jag skriver dikter även av insperation. Kan ha sett en film och sätter mig in i någons situation, eller en vän som berättat något. Så bli inte oroliga för att dikterna kan vara hemska.
Jag vill bara dela med mig av hur jag kan sätta mig in i situationer och mitt tänk. Delvis i förhoppning att det kanske kan hjälpa någon som läser dikten.

onsdag 10 mars 2010

Dikt som jag skrev inatt...

Långsamt

Tårarna rinner långsamt nedför mina kinder.
Hjärtat klappar långsamt i min kropp.
Vinden fläktar i mitt hår.
Vem var jag förut, jag minns inte längre.
Det känns så längesen, men ändå nyss.
Vilka har jag och vilka har jag förlorat.
Vem kan läka mina sår, vem kan bota min smärta.
Svaret kanske är enkelt, men jag vet inte svaret
och då blir det svårt.

Skriven 10/3 2010 av Annette Arnesson
Upplagd av kl.

1 kommentar:

  1. Anonymlördag, april 24, 2010

    Gillade denna dikt. Så djup, sorgsen och känslosam

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)