En blogg där jag lägger ut några av mina dikter.

Är du ensam och tror inte att du kommer att klara det. Se på mig. Jag är ett levande bevis. Min dikt 990921

Mina dikter

Jag skriver mycket dikter, men det behöver inte betyda att det är mig som dikten handlar om.
Jag skriver dikter även av insperation. Kan ha sett en film och sätter mig in i någons situation, eller en vän som berättat något. Så bli inte oroliga för att dikterna kan vara hemska.
Jag vill bara dela med mig av hur jag kan sätta mig in i situationer och mitt tänk. Delvis i förhoppning att det kanske kan hjälpa någon som läser dikten.

tisdag 24 november 2009

Dikt

Svårt
Ensam, utan någon att vända sig till.
Ingen som vill lyssna.
Ingen som kan förstå.
Fast i en cirkel som bara snurrar.
Tårar rinner, tankar snurrar, minnen väcks.
Och ensamheten är större än någonsin.
Man vill men ändå inte.
Är så rädd, allt känns så svårt.
Tänk om man vore barn igen.
Tänk om man kunde ändra något, men det går inte.
Det som varit finns där förevigt.

Skriven 24/11 2009 av Nettan
Upplagd av kl.

1 kommentar:

  1. Piilisfredag, november 27, 2009

    Fin dikt vännen!
    Jag håller med om att man ibland bara skulle vilja vara barn igen :) livet var inte lika komplicerat när man var liten, och man var inte lika medveten om allt runomkring sig som man är nu.
    kram///Piilis

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)